fredag 19 februari 2010

Svar på tal

I Aftonbladet kan man läsa en artikel om caffè latte. Och här kan man läsa ett svar. Bra!

Minns lattebussarna som åkte omkring i Sverige och bjöd på caffè latte. Då var jag en högskolepöjk med helt andra saker i huvudet. Där stod jag förvånad och undrade vad de bjöd på i de där bussarna som hade parkerat på Chalmers. Minns inte om jag drack en, men det gjorde jag säkert. Gratis är ju som bekant väldigt gott för studerande =).

Nä, Ingela, lite cred får du nog ge kaffefolket. Och kanske t.o.m tacka de eldsjälar som bidragit till att er mjölkförsäljning ökade efter 20 år av stadigt minskande.

onsdag 17 februari 2010

fredag 12 februari 2010

Signaturdrink!

Eftersom det är Barista Cup som gäller nu vill jag, i egenskap av domare, passa på att ge alla tävlande lite inspiration till signaturdrinken. Tasteline har en riktigt bra häääääär! OBS! Sprutgrädde ger pluspoäng!

Världsklass!

Idag är jag inte ödmjuk, jag har nämligen gjort världens godaste Mozartkulor! Du hör en symfoni när du äter dem, garanterat!

torsdag 11 februari 2010

Esnälla esverige!

Idag är det årsdagen för den iranska revolutionen (1979). Då jävlar ska det demonstreras överallt i hela världen, och främst i Iran!! Hoppet är givetvis att vågen slår över och mullorna tar sitt pick och pack och drar! Kanske en ny revolution?

Den iranska makten har givetvis förberett sig och kommer gå hårt mot all form av protest. Vi vet sedan tidigare vad detta innebär. Dödsskjutningar! Skott rätt in i folkmassorna. Rena avrättningar av det egna folket. Det brukar bara vara början, de som åker fast kan nämligen se fram emot samma sak, dock efter en utdragen tortyr.

I Sverige kan vi protestera genom vår egen stat (sker dock väldigt lamt om det ens sker), demonstrationer och högljudda skrik utanför iranska ambassaden i Stockholm. Vi gör vad vi kan, och det bästa just nu är att sprida medvetenheten om vad som händer i ett så geopolitiskt viktigt land som Iran.

Idag kan man nog gå ner på torget i vilken stad som helst för att stödja demonstrationerna mot den iranska regimen. I Göteborg är det samling på Adolfs torg, 16.00.

Ta på empati-rocken och kom ner. Ha gärna på dig något grönt, vad som helst, och visa solidaritet mot ett folk som förtrycks. Ibland är det där med empati lite svårt för ett land som Sverige. Vi har haft det så bra att vi inte kan relatera till offentliga hängningar av tonåringar p.g.a. deras sexuella läggning eller skrik efter frihet.

Blunda och föreställ er Götaplatsen. Det står hundratals hjärntvättade människor och ser på när två ungdomar ska hängas för "brott" de begick innan de ens fyllt 18. Två sekunder senare är två ljus utblåsta. Öppna nu ögonen, drick ditt morgonkaffe, ta på dig något grönt och se till att vara i stan 16.00. Så kan vi kanske få ett slut på skiten!

Vi alla gynnas av ett fritt Iran, där finns det inga tveksamheter. De ekonomiska relationer Sverige idag har med Iran blir ännu bättre och vi får det bättre även här. Kan det bli bättre? Jag kan åka ner och starta världens bästa kaffeplantage och börja exportera grymgrym kaffe till Sverige!! Bara det!

Idag bjuds alla grönklädda som hinner förbi Marmelad på en god kopp kaffe med extra mycket känslor i.

Medmänsklighet, idag 16.00!

onsdag 10 februari 2010

Antireklam eller vad?

Apropå Nöjesguiden så hittade jag även den här. Vet ej om det är mer reklam för oss än antireklam för lilla kaféet mittemot. Men seriöst, vad är det för bild? Vad är det för "kaffekonstellation"? Vill inte vara sån men den bilden är lite väl mycket... Snacka om antireklam!

Kommer också att tänka på Stadshem. Mäklarföretaget som har en fin bild, på en horribel latte som skedas ur glaset, under sina objekt i Kungsladugård. Bilden kommer från stället mittemot, men ändå har de envisats med att skriva Kafé Marmelad under bilden. Inget att bråka om, men man stör ju sig ändå... Hittar inte bilden på nätet nu, finns i deras objektsbeskrivningar för lägenheter i Kungsladugård. Annars är bilden väldigt sevärd, då hade ni förstått antiklimaxen.

Nä men...tack för förarbetet!

Jag gillar journalistik. Jag tycker att det är jättefint att Kafé Marmelad är med som nr3 på en lista av nöjesguidens fikaställen i Göteborg. Jag gillar också folk som har koll på vad dom skriver. Det är så tacksamt nu för tiden när det bara är att googla det man är osäker på. Och jag begär inte att nöjesguidens skribenter ska ha koll på att det finns kaffebönder eller skilja på en kenyansk och etiopisk kaffeböna. Men att skilja på en kvarn och en rost är ändå inte så mycket begärt. Visserligen är det sant att vi kom till semifinal i barista cup, men vi har faktiskt varit i final också!

PS. Grattis Camilla från da Matteo som knep första platsen i uttagningen till BC 2010. Påminner en del om Pernilla förra året, fast aningen vassare tekniskt. Blir förvånad om hon inte tar sig till final i år. Kör hårt!!!

onsdag 3 februari 2010

Alice i Kerala

Kerala, Indien.
Längst söder ut på landet som huserar 1.2 miljarder människor finns en delstat som är omringat av berg, vilket har lett till två monsunperioder. Kerala är väldigt, väldigt vackert. Överallt är det grönt och åter grönt. Tropisk miljö vid havsnivå och den bästa svenska sommaren någonsin uppe i bergen.

Vår tanke var från början att besöka ett par kaffefarmar men den kontakt vi etablerade, hemifrån Sverige, med en indisk kaffeman började resultera i något vi inte riktigt var intresserade av. Det blev lite för mycket sälj-sälj över det hela. Så vi beslutade oss för att ta oss runt på egen hand när vi landat. Väl på plats visade det sig lite krångligare än tänkt att ta sig till Wyanad (norra Kerala) och Mysore. Då vi inte letade efter något specifikt kaffe utan mer ville uppleva vardagen på farm riktade vi siktet mot Munnar och Thekkedy. En farm, ett besök och därefter springa näck i teplantagen. Men oj va svårt det blev att köra oss till kaffefarmen. Istället fick vi nöja oss med vanligt folk som plockade, torkade och rostade sitt eget kaffe (och i vissa fall malde och sålde på marknaden). Men vilken trevlig upplevelse det ändå blev. 100% kultur, lite som att krypa innanför skinnen på en lokalbefolkning 100år tillbaka i tiden. Så kändes hela Kerala, ett land som lever. Det andas och är äkta utan spackel och smink.

Teplantagen i Munnar var en obeskrivlig upplevelse. Uppe i bergen, efter en nära-döden upplevelse, (bussresan upp för bergen med Michael Schumacher bakom ratten) tog lugnet över och drog in en till Alice i Underlandet. Det är verkligen magiskt vackert. Ett land som oftast upplevs som smutsigt med en kaotisk trafik, blev helt plötsligt hav av tebuskar upp och ner för bergen, planerade med millimeterprecision.
Damerna på Tata's teplantage strejkade inte när fem miljoner Keralaner gick alla ut i strejk samtidigt. Inte ens vatten gick att köpa under en hel dag (här snackar vi lojalitet till 100 oavsett vilket parti man röstar på. Dagens strejk utlystes av Kongresspartiet som är trötta på Kommunisterna. Kommunisterna röstades fram i ett demokratiskt val, en för världen historiskt unik händelse). Men Tata's anställda gillar sina arbetsgivare. De tjänar nämligen 20kr per dag istället för normallönen 15kr, eller ibland ingen alls. Nämnvärt är att lönerna var ännu lägre innan kommunisterna. Alla på plantagen kommer ifrån grannstaten Tamilnadu, en fattigare stat med en hårdare ledning som förbjudit dumheter som strejk. Tata står även för en del mat, husrum, sjukvård och utbildning för barnen. 3kr till förmannen gav oss 10 minuter med kameran bland buskarna, men inte för långt ut för då kunde företagsledningen se oss från sin villa högre upp på berget.
Kerala är ett enda stort leende. Alla ögon glimrar och kärleken i överflöd.

Sista bilderna är från ett kardemummaplantage. Rostning med ved, selektion för hand, kardemumma av hög kvalitet. Dock blir man snabbt trött på kardemumma i alla maträtter. Kardemumman används som hela kärnor i många rätter. Smaken blir då mer likt anis än den kardemumman vi är vana vid.