Ja, vad ska man säga? Det är inte utan att man rodnar lite när man läser sin chef och arbetskamrats under nästan två år inlägg här under. Lite lätt tagen på sängen.
Jag har lärt mig mycket under dessa nästan två år, och jag har växt som person. Men framför allt har jag levt och andats Marmelad. Vänner och bekanta har kommit till kaféet när de velat mig något istället för att ringa, för de vet att jag alltid är där. Jag har vaknat med ett ryck mitt i natten och insett att jag glömt beställa grönsaker. En stammis gav mig till och med en bok när jag sa att jag skulle sluta.
Tack Ylva för skön arbetsgemenskap och allt stöd inför Barista Cup.
Tack Fahimeh för husmorsknep och samtal om livet.
Tack Peyman och Pezhman för användbara persiska-lektioner. Khoda-hafez!
Tack alla andra fina arbetskamrater, och
tack Poyan. För allt.
måndag 31 augusti 2009
Kafé Karinlad
Svårt att skriva ett inlägg och försöka sammanfatta nästan två års arbete. Imorgon måndag gör Karin sin sista dag hos oss och det känns väldigt konstigt. Sen bär det av mot London.
Minns när jag hade första intervjun med Karin och tackade nej. NEJ? Någon vecka senare promenerade vi förbi hennes jobb och såg en stabil tjej i kassan. Dumt Poyan, dumt. Några dagar senare stod hon på Marmelad. Efter inskolning och finputsning började en fördjävlig resa mot Barista Cup. Blod, svett och tårar ledde slutligen till ett underbart minne. När fem finalister har ropats upp börjar vi bli riktigt nervösa. Sen minns jag bara Karins glädjeskutt och mitt maniska skratt. Karin var i final.
Karin har under sin period påverkat oss väldigt mycket, och vi henne. Vi har växt ihop. Vi har tjafsat mycket, haft olika syn på deadlines men alltid gått i mål tillsammans. Marmlead och Karin har varit ett givande par. Det hela har bland annat lett till två riktigt bra säsonger av Musik på Marmelad, där Karin tagit på sig rollen med glädje. Det har märkts att hon är hemma inom musiken, kulturtroll som hon är. Och visst blev det bra?
Det vi gärna glömmer är de gånger då gäster insisterar på att Karin ska göra kaffet (även ibland när jag stått i kassan, vilket har så starkt kännts som en käftsmäll att man dagen efter vaknat med en blåtira=) ). Men vi glömmer inte hur Karin varit med och format Marmelad till vad det är idag, och det är vi evigt tacksamma för. Att vi nu går skilda vägar känns konstigt och vi hoppas att vägarna möts snart igen. Samtidigt är det med intresse vi tar emot hösten och undrar vem som kliver in i de små skorna i källaren.
Vi önskar Karin all lycka och framgång på hennes nya upptäcksfärd, vi vet att det kommer gå riktigt bra. MEN om nu Karin inte blir bildad och vis står alltid ett portafilter och väntar på henne i baren.
Väl mött imorgon för mästerlig latteart på en len cappu!
Tack Karin, från oss alla på Marmelad!
lördag 29 augusti 2009
tisdag 25 augusti 2009
Musik på Marmelad 2009!
Vilket musikår vi fick till, det blev ju mycket bättre än vi trodde. Men vi har kämpat hårt, allihop. Det är inte riktigt så lätt som man tror att det ska vara. Återigen tack till alla som gjort oss den stora äran att spela hos oss.
De roligaste minnena får nog ändå bli Hellsongs som drog över 600 personer och den underbara avslutningen av Maia Hirasawa med Jesper vid sin sida. Maia fick runt 300 personer att ta en paus från Göteborgs Kulturkalas och Way Out West, och ändå fick vi inte publikt gå ut med vår "hemliga artist". Jag undrar hur det hade vart utan GKK och WOW. Jag såg Maia med hela bandet sist hon spela på Trädgår'n och tänkte det här hade varit fräckt på Marmelad. Spelningen hos oss var i min mening mycket bättre. Mycket mer personligt, skojigt och lite villkorslöst. Maia var konstant närvarande och fångade publiken på ett mer skönt, avslappnat sätt. Kändes som om hon spelade för alla hennes vänner. Upplevelsen förstärktes en hel del av att de en timme tidigare gått av planet och tagit taxi fram till mickrofonen. "Pang på, nu kör vi!"
Det är ganska galet att under ett par timmar bli anfallen av en "oändlig" mängd musikgalna gäster och hinna med serveringen av de som samtidigt fikar. Det har varit så roligt att se så många nya ansikten från hela Göteborg, och ännu roligare när de kommer fram och klappar en på axeln. Feedbacken från publiken, majbor som utomsocknes, har varit väldigt trevlig och välbehövlig under all stress.
Hur kommer det då sig att vi började med detta? Det är nog ingen som exakt minns, men våren 2008 kände jag att det var dags att dra igång planen vi haft i ett par år. Med Karin som torped kom vi igång med 4 riktigt schyssta spelningar. Att få tillståndet var dock lite krångligt. Praxis är NEJ till all form av musik på uteserveringar men vi lyckades övertyga Miljöförvaltningen som gjorde ett ytterst ovanligt undantag. Att praxis är som det är gillar nog ingen, möjligtvis förutom alla de som bor på Avenyn men det var bara att ta det som det var.
Inför det här årets ansökan var vi ganska säkra på att återigen få tillståndet med reservation för en normal dos nervositet. Efter en halvtimmes strikta villkor över telefon fick vi ett nytt undantag från vår nationella praxis. Varför? Ingen aning, förmodligen för att en bra idé ändå är en bra idé. Och jag får lite oödmjukt säga att vi förvaltat det väl.
I fredags kändes det dock lite konstigt. "Ska det inte hända något idag? Ingen musik ikväll"? Trots att man drog en lättnadens suck efter sista spelningen så känns det lite konstig att inte ha något att stressas över på fredagar. Om vi råkar få abstinens och kör igång något innan nästa sommar återstår att se. Annars siktar vi på 2010. Då LOVAR vi att vi kör ett ännu bättre, ännu större och ännu mer overkligt program. Förmodligen i samarbete med grannkrogarna som efter Hellsongs upptäckte att en hel del blev ölsugna.
Roligaste minnet må vara Hellsongs och Maia men det bästa är nog ändå när Maia är fem minuter inne på sin spelning. Victor som varit vår klippa i maten både under Hellsongs och Maia kommer ut för att se spelning. Glädjen att det äntligen inte längre är kö i kassan och all mat är serverad resulterar i en helt spontan bamsekram mitt bland förvånade besökare.
Till sist ett megastort tack till alla kollegorna som slitit varje fredag, och främst till en grym grym grym vapendragare, Karin, som get mig magknip inför varje deadline men alltid rott säkert i land.
ps. För övrigt gör dessvärre Karin sin sista vecka hos oss. Sen är hon helt fördjävlig och åker till London för ett år av nya äventyr. Givetvis kommer Karin inte kunna hålla sig hemifrån utan lär dyka upp på nytt men för alla fans gäller det att passa på nu.
De roligaste minnena får nog ändå bli Hellsongs som drog över 600 personer och den underbara avslutningen av Maia Hirasawa med Jesper vid sin sida. Maia fick runt 300 personer att ta en paus från Göteborgs Kulturkalas och Way Out West, och ändå fick vi inte publikt gå ut med vår "hemliga artist". Jag undrar hur det hade vart utan GKK och WOW. Jag såg Maia med hela bandet sist hon spela på Trädgår'n och tänkte det här hade varit fräckt på Marmelad. Spelningen hos oss var i min mening mycket bättre. Mycket mer personligt, skojigt och lite villkorslöst. Maia var konstant närvarande och fångade publiken på ett mer skönt, avslappnat sätt. Kändes som om hon spelade för alla hennes vänner. Upplevelsen förstärktes en hel del av att de en timme tidigare gått av planet och tagit taxi fram till mickrofonen. "Pang på, nu kör vi!"
Det är ganska galet att under ett par timmar bli anfallen av en "oändlig" mängd musikgalna gäster och hinna med serveringen av de som samtidigt fikar. Det har varit så roligt att se så många nya ansikten från hela Göteborg, och ännu roligare när de kommer fram och klappar en på axeln. Feedbacken från publiken, majbor som utomsocknes, har varit väldigt trevlig och välbehövlig under all stress.
Hur kommer det då sig att vi började med detta? Det är nog ingen som exakt minns, men våren 2008 kände jag att det var dags att dra igång planen vi haft i ett par år. Med Karin som torped kom vi igång med 4 riktigt schyssta spelningar. Att få tillståndet var dock lite krångligt. Praxis är NEJ till all form av musik på uteserveringar men vi lyckades övertyga Miljöförvaltningen som gjorde ett ytterst ovanligt undantag. Att praxis är som det är gillar nog ingen, möjligtvis förutom alla de som bor på Avenyn men det var bara att ta det som det var.
Inför det här årets ansökan var vi ganska säkra på att återigen få tillståndet med reservation för en normal dos nervositet. Efter en halvtimmes strikta villkor över telefon fick vi ett nytt undantag från vår nationella praxis. Varför? Ingen aning, förmodligen för att en bra idé ändå är en bra idé. Och jag får lite oödmjukt säga att vi förvaltat det väl.
I fredags kändes det dock lite konstigt. "Ska det inte hända något idag? Ingen musik ikväll"? Trots att man drog en lättnadens suck efter sista spelningen så känns det lite konstig att inte ha något att stressas över på fredagar. Om vi råkar få abstinens och kör igång något innan nästa sommar återstår att se. Annars siktar vi på 2010. Då LOVAR vi att vi kör ett ännu bättre, ännu större och ännu mer overkligt program. Förmodligen i samarbete med grannkrogarna som efter Hellsongs upptäckte att en hel del blev ölsugna.
Roligaste minnet må vara Hellsongs och Maia men det bästa är nog ändå när Maia är fem minuter inne på sin spelning. Victor som varit vår klippa i maten både under Hellsongs och Maia kommer ut för att se spelning. Glädjen att det äntligen inte längre är kö i kassan och all mat är serverad resulterar i en helt spontan bamsekram mitt bland förvånade besökare.
Till sist ett megastort tack till alla kollegorna som slitit varje fredag, och främst till en grym grym grym vapendragare, Karin, som get mig magknip inför varje deadline men alltid rott säkert i land.
ps. För övrigt gör dessvärre Karin sin sista vecka hos oss. Sen är hon helt fördjävlig och åker till London för ett år av nya äventyr. Givetvis kommer Karin inte kunna hålla sig hemifrån utan lär dyka upp på nytt men för alla fans gäller det att passa på nu.
lördag 22 augusti 2009
torsdag 20 augusti 2009
tisdag 18 augusti 2009
Tack
Fullbokat
Mycket fin spelning
Kreativa matutdelnings-system
Kort och gott - en mer än värdig säsongsavslutning!Tack till: Maia Hirasawa, Sanna Sikborn Erixon, Mo Baresi, Anna Roxenholt och Johanna Nordström, Hellsongs, Freeloaders, Sun has found me, Anna Von Hausswolff, I Underlandet och Little Green för tio oförglömliga fredagar i sommar.
Tack också alla i Marmelad crew för att ni hjälpt till att ro detta i land. Men framför allt - tack alla i publiken! Trogna stammisar till engångsbesökare. Majornabor till influgna skåningar. Utan er vore vi ingenting!
Glad höst...
/Karin
Glad höst...
/Karin
lördag 15 augusti 2009
Maia Hirasawa vs Kafé Marmelad
VILKEN SUCCÉ! Mer text och bilder kommer inom kort, eller snarare då effekten av den efterföljande efterfesten lagt sig...
torsdag 13 augusti 2009
Musikmenyn...
...ser ut såhär!
Klicka på menybladen för att förstora dem. Denna meny gäller alltså endast fredagen den 14/8 under säsongsfinalen av Musik på Marmelad med hemlig artist. Snart fullbokat, boka på 031-421390. På samma nummer kan man ringa in sin beställning i förväg.
Vi ses ikväll!
Ohemlig artist!
Vill du veta vem morgondagens hemliga artist är? Kom in på kaféet och fråga =). Eller skicka ett sms till 0736976828, så får du ett svar tillbaka. Varför vi rent av inte skriver det på bloggen än får jag förklara en annan gång. Ses imorn!
tisdag 11 augusti 2009
Långväga besök
Titta vem jag hade det stora nöjet att brygga morgonkaffe åt, två dagar i rad! Jojo. Solde-Johan i egen hög person. Med sig hade han en handfull skåningar och en annan kaffebryggerska härifrån socknen.
söndag 9 augusti 2009
Bilder från i fredags!
Sanna Sikborn Erixon med band. En skön kväll i goda vänners lag. Sanna gjorde en spelning på hemmaplan, och det märktes. Halva majorna var där och kändes som en stor familj på vår uteservering!
söndag 2 augusti 2009
Info om säsongsavslutningen!
Vi dröjer in i det sista med att avslöja vem som är den hemliga artisten, men är alldeles säkra på att ni vill komma ändå. Men så mycket kan jag säga, att det är en hon, och att hon kommer sitta bakom sitt piano hos oss på Marmelad på fredag den 14/8 klockan 19.30...
Hur som helst så tar vi redan nu emot bordsbokningar för ätande sällskap. Tiden som gäller är klockan 18.00 för er som vill paxa, och vi kommer ha en speciell musikmeny med något för alla. Man kan alltså ej boka bord för att dricka kaffe.
Kaffedrickare/morotskaksmumsare får slåss om kvarvarande stolar, ta med en picknickfilt eller helt enkelt ståfika!
Ring och boka på 031-421390.
Hur som helst så tar vi redan nu emot bordsbokningar för ätande sällskap. Tiden som gäller är klockan 18.00 för er som vill paxa, och vi kommer ha en speciell musikmeny med något för alla. Man kan alltså ej boka bord för att dricka kaffe.
Kaffedrickare/morotskaksmumsare får slåss om kvarvarande stolar, ta med en picknickfilt eller helt enkelt ståfika!
Ring och boka på 031-421390.
Veckans artist 7/8: Sanna Sikborn Erixon
Näst sista veckan av Musik på Marmelad gästas vi av Sanna Sikborn Erixon. Sanna är elgitarrist och har spelat i mängder av band, men är kanske främst känd som en del av hyllade Markovic. Efter att bland annat ha jobbat som teatermusiker på Göteborgs stadsteater står hon nu på scenen på sitt stammisfik.
Fredag klockan 18. Fri entré.
Sayonara Suckers...
.. om en halvtimme kommer en taxi och hämtar mig och Poyan så drar vi till Kroatien för att där utforska kaffeutbudet. Många turister kommer hem och säger att det är bra, nu är det upp till bevis.
Att samtidigt få några fler soltimmar den här regniga sommaren är inget vi motarbetar!
kvar bakom spakarna på marmelad står resten av gänget lika ivriga som alltid att göra, dricka och snacka kaffe så titta förbi och förgyll deras vardag i regnrusket!
PS. På fredag är det Sanna Sikborn som tar plats på scen och veckan efter är det vår säsongfinal med hemlig artist (fjäskar man för Karin kanske hon kan ge dig en ledtråd till vem det är), det kommer bli stort så glöm inte att reservera bord till detta event den 14/8!
Att samtidigt få några fler soltimmar den här regniga sommaren är inget vi motarbetar!
kvar bakom spakarna på marmelad står resten av gänget lika ivriga som alltid att göra, dricka och snacka kaffe så titta förbi och förgyll deras vardag i regnrusket!
PS. På fredag är det Sanna Sikborn som tar plats på scen och veckan efter är det vår säsongfinal med hemlig artist (fjäskar man för Karin kanske hon kan ge dig en ledtråd till vem det är), det kommer bli stort så glöm inte att reservera bord till detta event den 14/8!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
